söndag 1 december 2013

Hemma bra och hemma bäst.



Ja vad är egentligen hemma? Var med vänner ute på Hönö fredag-lördag. Vi hade turen att pricka en otroligt vacker höstdag och jag känner mig verkligen hemma där. Hemma på ön. Jag känner gatorna, har mängder av historier från barndomen, träffar vänner jag inte mött på länge. Jag är hemma men ändå borta. Jag ser på dom tomma båtplatserna där pappas båtar legat, ser ut mot Vinga när vi äter fantastiskt god mat på Tullhuset nere i hamnen i Klova. Jag stortrivs men känner samtidigt en stor sorg. Det är en väldigt konstig känsla. Jag ser Astrid Finne komma in i hamnen. Skutan som jag seglat med så otroligt många gånger. Hon ser sliten ut. Jag hoppas det är en tillfällighet.


När jag senare på lördagskvällen kommer hem till MITT hus är det skönt att till slut somna i sin egen säng. Men det här med att tycka så otroligt mycket om två ställen sliter i en. Var vill jag bo. Var hör jag hemma? Egentligen så är jag nog ofantligt lyckligt lottad. Jag har den bästa av två världar. Jag kan när jag vill åka ut till ön och bo där. Jag kan njuta underbara sommardagar där och även vara där när dimman rullar in eller när havet skummar som mest.
Att bli medveten om detta och ta sig tid att njuta är en nyttig insikt. Vattnet lockar mig alltid så ofantligt mycket. Som ni märker ni som följer bloggen så är det ofta sjöar och hav med. Jag tror att det alltid kommer vara så. Älskade hav, älskade ö och älskade landet. Jag har haft tur!

Idag blåser det rejält på landet och jag kan tänka mig att ön inte är lika vacker och fridfull som igår. Här hemma blir det höleverans, akvarellmålning och renovering och kanske en sväng till sjön...

Ikväll blir det glögg, pepparkakor, Barna Hedenhös och tända ljus. Ha en riktigt bra dag vänner!

Kram Gittan

1 kommentar:

  1. Det finns inte mycket som slår en dag vid havet! Spelar ingen roll om det är 30° o sol eller -20° så är det lika underbart ändå! :-)

    SvaraRadera