Igår så fick så Mr Japp ett nytt underbart hem med en söt liten tjejkompis, ett brunt sto med stjärn. Japp är min alldeles egna uppfödning och var från början en misslyckad skäckavel. Jag hade ett c-ponny skäcksto som jag trodde endast lämnade skäckavkommor då hon hittills endast gjort det. Ponnyn som föddes året innan var en häftig brunskäck. När det närmade sig fölning, den där sommaren för fem år sedan, var jag uppe flera gånger varje natt för att tassa ut i hagen och se hur läget var. När jag kom ut vid 4 tiden på natten stod stoet där helt lugnt och något stort vitt låg helt stilla intill henne. Ju närmre jag kom ju säkrare blev jag på att något var riktigt fel med det vita på marken. Var fölungen död? Den rörde sig inte det minsta. Nu närmre jag kom ju ledsnare blev jag. Aldrig tidigare hade jag fått ett döfött föl eller någon som dött i själva fölningen. När jag var riktigt nära såg jag att det vita var efterbörden och alla hinnorna. Men herre gud var är då fölungen. Blicken sökte efter något annat vitt i hagen. Tillslut såg jag en stor vit stjärn titta fram bakom mammas svans. Där stod det en brun fölunge med stor stjärn. En helt misslyckad skäck men en helt fantastiskt lyckad ponny skulle det visa sig.
Han hade en enorm resning och utstrålning redan som föl och alla som kom för att titta och ev köpa storebror föll direkt för den här söte krabaten. Men jag hade tidigt bestämt mig för att spara honom till treårstesten, minst. Han växte och blev allt finare även om Morgan Johnsson inte ens ville slänga ett öga på honom när han var hemma för att diskutera hingstval till mina ston. Vad är det där? Det vill jag inte ens titta på sa han och skrattade. Å det var många som tyckte som han. Att visst var han söt men det var oseriöst att avla på korsningar. Intressant nog så var det många halvblodsuppfödare som tyckte detta men rätta min om jag har fel om jag säger att svenskt halvblod får innehålla såväl Hannoveranare, Oldenburgare och Engelska fullblod. Så det där med att korsa är inte så konstigt som det låter.
 |
| Galant RNF 186 |
Japps mamma är en korsning mellan Nordsvenks, Shetland, Arab och Ardenner. Hon mätte ca 132cm och var grov men helt korrekt i ben och psyke. Japps pappa blev efter många och långa funderingar en New Foresthingst med resning, hög ridbarhet, relativt stora avkommor och med en väldigt förärvningsstark stam bakom sig. Han heter Galant RNF 186 och jag var med "Fläcken" hos Kurt Larsson i Björketorp och betäckte. Alla ska ju bli kända för något och jag blev där känd för ett uttalande. Det var så att jag betäckte två ston hos honom det året och det första stoet tog sig tidigt men "Fläcken" ville inte ta sig. När det var augusti och vi höll på att ge upp så tittade jag noga när Galant betäckte henne och sen frågade jag Kurt om det verkligen gick för hingsten? - Mycket har jag hört under alla år jag hållt på med hingstar, men aldrig tidigare har någon frågat om det gick för hingsten, sa han och skrattade. Men jag menade verkligen allvar. Så vi väntade en stund och sen fick han betäcka igen. Å japp där blev Japp till!
 |
| Japp som 1-åring |
 |
| Japp som 2-åring |
Under åren växte Japp och han blev en allt häftigare ponny. Han var med på tvåårstesten och hoppade om jag inte minns fel 7-8. Han uppförde sig fint men glänste inte. Men annat var det när han kom till treårstesten nästkommande år. Han hoppade 9-9 och gick vidare till Riksfinalen för treåringar. Där blev han 7:e bästa ponny i hela Sverige med fantastiska lovord. Han älskar verkligen att hoppa. Han är lyhörd, positiv och säker i sin taxering. Han har även ett riktigt bra självförtroende och en fantastisk teknik.
Förra året då han var 4år fick han 39p exteriört och hoppade 8-8 på kvalitetstävlan och gick även då till riksfinal. Denna gången blev han 5:e bästa hopponny i Sverige!
Nu har då blivit gammal nog att flytta hemifrån för gott. Han flyttade igår till en härlig tjej inte så många mil här ifrån. Vill ni följa henne och Japp så håll koll på hennes blogg. Lycka till önskar jag dom båda. Nu är det bara för mig att träna vidare med mina andra unghästar. Diva och She är 3 år i år så treårstesten väntar. Undra om någon av dom kommer bli en stjärna som Japp?
Kram Gittan
 |
| Japp lär sig stå still i gången på sin pall. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar